madeleine.

jag gick en promenad för att jag skulle rensa tankarna,
men istället vart det bara grumligare än någonsin i huvudet.

en viss låt kom, och den fick mig att tänka på en viss person.
vilket fick mina tankar att segla iväg på ytterligare en person.
jag har drömt om dig så många gånger nu.
i början var det drömmar om att vi blir vänner igen,
men på sista tiden har jag tagit ut mina agressioner på dig.
jag har skrikit så förbannat på dig, och du har sagt så hemska saker.
jag vet inte vad det är, men det är något med ditt sätt som gör mig illamående.
det känns konstigt att veta att det snart inte kommer vara såhär.
att snart är allt som det alltid har varit igen. helt sjukt.
och jag är ledsen att behöva säga det, men helt sjukt skönt ska det bli.
jag mår illa av att tänka på dig, fan.
min besvikelse har liksom gått över i något annat. jag vet bara inte vad.
det är sorgligt att ingen annan ser bara. vad du gjort mot en vän.
det är även sorgligt att vissa av de jag är eller har vart bra vän med,
tycker att jag är konstig som tycker som jag tycker. men hallå? ser de inte?
jag orkar egentligen inte bry mig.. det känns bara så konstigt.
att du ska åka härifrån när vi är ovänner. fast det gör mig inget längre!