madeleine.

jag sitter här på sängen i mitt rum, med en tallrick yoghurt bredvid mig,
och med musik strömmandes ur högtalarna på datorn.
fan vad många tankar som snurrar runt i mitt huvud..
människor är så konstiga egentligen.
vem är det som faktiskt talar sanning här i världen?
hur kan man nånsin få reda på om folk överdriver saker och ting?
idag har jag fåt större vetskap om saker och ting.
folk överdriver alltid saker. saker de inte tycker om, eller stör sig på.
så är det bara, och det går nog tyvärr inte att komma ifrån.
och hur ska jag formulera vårt lilla samtal idag?
jag har nog inte riktigt förlåtit dig än..
men varför ska jag egentligen vara arg?
är det så som du faktiskt säger att det är, så är det inte ditt fel.
men hur kan du inte, inte ha vetat? jag förstår det inte.
och jag tycker nog fortfarande egentligen att det är fel.
varesig du visste eller inte. men det kanske jag är ensam om att tycka.
jag får väl helt enkelt leva med att aldrig få veta.
sanning eller lögn. den ständiga jävla frågan!
jag har nog iallafall lärt mig att jag hädan efter ska ta det mesta med en nypa salt.
jag hoppas, precis som du, att allt kan bli som förut.
men det kommer ta sin tid, det får du förstå.
det var iaf skönt att få prata om det här idag med dig.
jag insåg att allt inte riktigt är som jag trodde att det var.
vafan lyssnar jag så jävla mycket, och tar allt så ordagrant för?
jag måste skärpa mig där! leta mer fakta innan jag bestämmer mig.
gud vad seriös jag är.

in på andra tankar.
jag är bjuden till nyköping i helgen.
jag tror att jag tar och pallrar mig dit faktiskt.
kommer bli spännande med nytt folk. men det behövs det med!